Isabelle

Hej alla nya och gamla medlemmar. Mitt namn är Isabelle och är 24 år gammal. Jag fick min diagnos, när jag var ett år. Mycket har hänt sedan dess och jag tänkte dela med mig lite av vad som hänt de sista sex åren.

Vi börjar sommaren 2016, då ett nytt kapitel i mitt liv har startat. Jag har precis tagit studenten från vårdprogrammet i Växjö och fått jobb på ett äldreboende som undersköterska. På den arbetsplatsen jobbade jag i två år, men tyvärr kunde jag inte jobba kvar. Jag hade fått hälsporre och inflammerade hälsenor under tidens gång.

Så jag sökte mig vidare och fick möjligheten att jobba på en grundsärskola i en underbar liten klass. Där fick jag jobba med otroligt härliga elever och personal. Jag fick lära mig en hel del om olika funktionsvariationer och TAKK. (tecken som stöd)

Där fanns elever med utvecklingsstörning och Cerebral Pares. Det var ett viktigt och givande arbete. Men efter tre år så kände jag att jag ville göra något nytt, det var dags att lämna Växjö. Under tiden som jag jobbade på skolan hade jag börjat tänka på att bli teckenspråkstolk. Jag hittade en bra utbildning i Örebro. Utbildningen innebar att jag skulle behöva plugga i fyra år men då blir jag både teckenspråk och -dövblindtolk. Jag bestämde mig i mars 2021 att jag skulle ansöka. Jag skickade in ett personligt brev och mina betyg. Efter någon vecka fick jag ett mail att de skulle ringa upp mig för att göra ett inträdesprov.

Den viktiga dagen kom till slut, lärarna på skolan ringde upp via zoom. Jag skulle göra tre olika prov. Det första var att jag skulle syntolka en saga, vilket inte kändes så svårt. Det andra var att jag skulle lyssna på ett radioklipp för att sedan återberätta det via tal. Det var lite svårare medan det sista provet var det mest spännande, då jag skulle kommunicera med en döv person. När allt var klart sa vi hejdå och samtalet avslutades. Efter 2 veckor kom beskedet och jag HADE KOMMIT IN.

Vår och sommar passerade snabbt och plötsligt blev det augusti och skolan skulle snart börja. När jag sålt mina möbler och lämnat min lägenhet packade mamma, pappa, syster Sofie och jag bilen med släp och körde till Örebro. Jag hade haft tur och fått tag i en lägenhet i studentområdet 15 minuter från skolan med cykel. Det är en köksvrå med sovalkov och egen toa med dusch på 27 kvadrat. Det är lagom för mig och jag trivs jättebra. Jag har många fina klasskompisar och andra vänner som jag hänger med. I skrivande stund är jag på Öland, dit mina föräldrar har flyttat. Jag har påsklov, vilket man har när man går på folkhögskola.

Till sommaren ska jag tillbaka till mitt jobb ett antal veckor, vilket blir roligt och därefter är det bara 3 år kvar i plugget!

För mig är detta en fantastisk möjlighet och ett extremt stort steg i min utveckling. Att lämna Växjö, min hemstad, min trygghet har varit en utmaning men oj, vad jag har vuxit. Man klarar mer än vad man tror och man måste våga för att vinna. Det som har varit viktigt för mig under den här resan är att familj och vänner har stöttat mig och funnits där.

Önskar er alla en fin sommar! Isabelle Frej